Vindkrafts-quiz. Vad kan du om vindkraften?

Vad vet du om vindkraft? Gör vårt quiz!

1. Vindkraft i Sverige drivs av stora mängder ekonomiska subventioner. Om vi skulle fördela vindkraftens hittills utbetalda subventioner på Sveriges alla ca 10 miljoner invånare; hur mycket pengar har vi – var och en – bidragit med?

  • a) Inga subventioner alls
  • b) 30 000 kronor / invånare oavsett ålder
  • c) 5 000 kronor / invånare oavsett ålder

Rätt svar: B
El-certifikat har kostar ca 100 miljarder. P.g.a. intermittent vindkraft, utbyggnad av el-nätet ca 200 miljarder (SOU2017:2). 300 miljarder delat på 10 miljoner svenskar = 30 tusen kronor per individ oavsett ålder.


2. På Ripfjället planeras vindkraftverk i storleken 6MW. Ett sådant kan kräva 1 ton sällsynta jordartsmetaller till sina permanentmagneter. Hur mycket radioaktivt avfall genererar brytningen av dessa ämnen för att täcka behovet för de planerade verken på Ripfjället?

  • a) 300 kg
  • b) 3 ton
  • c) 30 ton

Rätt svar: C
1 ton neodym medför ca 1 ton radioaktivt avfall (Cajsa Abrahamsson
avhandling 2014).


3. Ett fundament som bär upp ett vindkraftverk som planeras på Ripfjället kräver ca 2 000 m3 armerad betong. Vad sker med dessa 60 000 m3 betong/armering när vindkraftverken tas ur drift om 15-20 år?

  • a) Vet ej
  • b) Lämnas kvar i marken
  • c) Markägaren åläggs ta bort betongen

Rätt svar: B
Betongen lämnas kvar i naturen. Ev. bilas 50 cm bort av ”verksamhetsutövaren” om sådan finns. Markägaren, Malung-Sälens kommun är skyldiga att ta bort betongen om ingen annan gör det, enligt Eus avfallsdirektiv.


4. Vindkraften uppges gynna jordens klimat genom minskning av koldioxidutsläpp. Vilken myndighet har gjort beräkningar på hur mycket svensk vindenergi kan påverka de globala utsläppen?

  • a) Energimyndigheten
  • b) Klimatpolitiska rådet
  • c) Ingen beräkning finns

Rätt svar: C
Energimyndigheten har tillfrågats skriftligt, men inte kunnat lämna en beräkning. Inte heller WPD eller föreningen Svensk Vind kan lämna beräkningar.


5. En av de tre vingarna till ett vindkraftverk av den storlek som planeras på Ripfjället väger ca 20 ton. Den består till största delen av glasfiberarmerad plast. Verken uppges drivas i 25 år (faktiskt driftstid hittills är 12-15 år) och vingarna byts under denna period en gång pga slitage. Vad händer med de 3 600 ton plastvingarna från Ripfjället när de tjänat ut?

  • a) Mals ner och läggs på deponi
  • b) Exporteras till mindre nogräknade länder i tredje världen
  • c) Ingen vet. Wpd säger ”det löser sig nog”

Rätt svar: C
Det är förbjudet att lägga sådant plastmaterial på deponi inom EU.
Energimyndigheten försöker tillsammans med Naturvårdsverket att ändra på detta så att det kan beskrivas som ”återbruksmaterial” som kan användas för att täcka deponier. Förbränning kan ske, men ger dels stora koldioxidutsläpp, dels enorma mängder aska och ger dåligt energiutbyte. Dessa fakta ingår inte i de livscykelanalyser som t.ex. Vattenfall presenterar.


6. Wpd anger att vindkraftverken som planeras på Ripfjället kommer att ha en verkningsgrad på 50% av installerad effekt. Historiskt sett, hur stor verkningsgrad har vindkraften uppvisat i t ex Tyskland 2017?

  • a) 22%
  • b) 40%
  • c) 32%

Rätt svar: A
Officiell statistik visar 22% verkningsgrad. Det innebär att Ripfjället 30 verk om 6 Mw inte ger 30x6x 0,5=90 Mw utan kanske bara 40 Mw.